Ibland så faller jag handlöst för vissa saker. Ni vet då vill-ha-faktorn är hög. Man vet att det kanske är onödigt dyrt mm men att släppa tanken på en viss pryl eller plagg går bara inte. Ibland så ser jag en sak och då kommer vill-ha-begäret på en gång. Sedan kanske jag går och provar det och kan sedan avfärda det för att det var inte så bra som jag trodde. Men ibland så blir det precis tvärt om. Som i söndags då jag och vännen R var på Nova och skrotade runt. Då såg jag den ”väst” som jag sett på Emmas blogg (här ser ni den http://attvaranagonsfru.elsasentourage.se/livet/att-ha-haft-varldens-mysigaste-utflykt ) och som jag gått och funderat på ett tag men aldrig provat. Jag trodde nog inte den skulle passa mig speciellt bra då jag och Emma skiljer oss i kroppen ganska mycket. Men se där hade jag fel.
Och i onsdags på lunchen for jag till Emporia. Och där fanns den ju också. Jag provade och provade och velade och velade. Men den fick följa med hem till slut. Ursäktade mig med att jag inte behöver köpa någon ny skaljacka i höst som jag tänkt då jag faktiskt hittade n i källaren i veckan som fungerar. Så jag bestämde mig för att inte köpa någon sådan. Sedan fick jag även veta i måndags att min lön höjs från den 1/10 i år så det var ju bra. Så med dessa små spara-pengar-på att-inte-köpa-ny-skaljacka samt löneförhöjning-som-även-kommer-retroaktivt får täcka denna ”väst”.
Västen är väldigt användbar. Man kan ha den under skinnjackan, över skinnjackan. Man kan ha den utan jacka med bara tjock tröja under. Man kan mysa runt med den hemma om man är lite frusen. Man kan sätta ett skärp i midjan. Ja ni hör ju hur jag själv har övertalat mig att det är helt ok att köpa detta svindyra plagg. Men nu är den min….
Men jag har börjat att tänka så här……det är bättre med färre plagg hemma i garderoben (oj oj oj som jag har rensat) och då ha det jag absolut vill ha och lägga pengar på det. Än att köpa kopior av det jag egentligen vill ha och inte bli riktigt nöjd. Om det finns billigare alternativ som är bra ja då köper jag självklart det men ibland får det bli det där snuskigt dyra istället.
jag camilla 